what you need to know

Jag är rastlös och uttråkad. Datorn är inte intressant när det inte finns några nya serieavsnitt att titta på. På TV:n visas ingen sport förrän om tjugo minuter och det känns som det var allmänt längesedan jag gjorde något roligt nu. Jag har gjort klart alla övningar som jag kan göra till skolan hemma och Emelie sover fortfarande. Jag vet att jag borde ta tag i att byta kattsand och diska, men hur tråkigt kändes inte det på en skala? Tror jag ska göra det ändå, blir galen av att bara ligga i sängen.

För er som inte vet har jag typ bestämt mig för att jag ska bli matematiklärare när jag blir stor. Men för att jag ska komma in i det behöver jag läsa några kurser som vi som gick samhälls helt missade. Därför läser jag, sedan i måndags, Matematik D, Kemi A och Datakunskap. Datakunskapen läser jag bara för att jag vill ha betyg i det, mest som ett bevis på att jag kan det.

Jag har alltså gått skola i fem dagar. Under dessa fem dagar har jag hunnit göra klart tre kapitel i kemin och gjort klart alla övningar i datakunskapen. Har till och med gjort ett prov. Och nästa hade jag tänkt hinna göra imorgon (alternativt alla datakunskap-prov). På tisdag eller onsdag har jag tänkt göra första kemiprovet. På måndag kommer äntligen min mattebok, så då ska jag försöka räkna så mycket som möjligt i den också. Första matteprovet har jag planerat in den 4/2 så det gäller nog för mig att ligga i när det gäller det också.

Som ni kanske märker så vill jag göra bort allt så snabbt som möjligt. Men det är inte därför jag vill slippa det sen, utan det är därför jag tycker att det är så himla roligt (i alla fall så här långt). Jag kan knappt vänta till matteboken kommer och jag får sätta mig med min nyförvärvade miniräknare (som kostade mig 800kr förresten) och räkna. Roligt!

Sammanfattning av 2010:

Årets händelse: Eh, Idol-finalen
Årets färg: Svårt, men gult typ
Årets låt: LMFAO - I am not a whore, Stromae - Alors on dance, Sido - Der himmel soll warten, My favorite highway - Bigger than love (och tusen fler)
Årets bästa köp: Donkey Kong Country Returns (betalade ju inte datorn själv så att)
Årets sämsta inköp: Kommer inte på något dåligt, men säkert någon tröja som jag inte använder
Årets plats: Kemer, Viking Apart Hotell
Årets mat: Max! ♥ Och Hard Rock Café i Stockholm. Har _aldrig_ ätit så mycket
Årets dryck: Loka Päron och vatten
Årets doft: Turk
Årets ljud: Dörrklockan på kiosken
Årets partaj: Ayia fucking Napa bitches, höhö
Årets konstigaste: Att äga en MASSA bilar utan att ha en pappa som kan hjälpa en sälja dem
Årets svåraste: Att försöka hålla koll på allt runt omkring en persons död utan att (i alla fall försöka) såra någon
Årets fylla: Emelies bark i Cypern
Årets mest genanta: Lappen med telefonnumret på kiosken. Det var svårt att hålla ett straightface sen
Årets snyggaste: Ian Somerhalder
Årets händigaste: Jag flyttade från min första lägenhet till min andra. Det var väl händigt?
Årets resa: Turkiet 2/5-9/5 ♥ Skönt var det att vi åkte hem i alla fall
Årets gröt: Mannagrynsgröt. Tror det är den enda gröt jag har ätit i år
Årets halsduk: Återfann min svarta-jätte när jag började rota igenom mina saker innan flytten. Nu bor jag i den igen
Årets distans: Fastän det är ett tag sen nu blondinen flyttade så är det fortfarande jobbigt i vissa lägen
Årets inkomst: Mer än förra året i alla lfall
Årets jobb: Kioskpiraten Piteå
Årets hårfärg: Redhead
Årets sambo: Emelie, vad skulle jag vara utan min baby? NE JUST DET!!! INGET
Årets frisör: Hårsalongen som ligger tillsammans med Lefthand Tattoo
Årets dans: Haha, Tuppens dans i Turkiet
Årets konsert: Enda grejen jag har sett live i år var Idol-finalen
Årets skor: Gladiatorsandaler från Scorette, svarta boots från DinSko
Årets fulaste: Hur folk kan ta skämt alldeles för seriöst
Årets godis: Lakritsbubs och skumtomtar såklart
Årets film: Harry Potter och dödsrelikerna del 1
Årets bar: Leo's
Årets drink: Pink Panther vid poolen i Kemer ♥
Årets för mycket: Strul och sorg
Årets för lite: Pengar och tid, året bara rasade förbi
Årets julklapp: Har typ redan glömt vad jag fick, men pengarna sitter ju aldrig fel
Årets exotiska frukt: Har faktiskt ätit passionsfrukt vid ett tillfälle (haha, nyårsafton)
Årets dröm: Att man skulle ha haft lite mer pengar och dragit på roadtrip i USA. Vi har fixat chaufför och allt så det skulle ju inte sitta fel precis
Årets dagdröm: Dagdrömmer typ aldrig, men har ofta kommit på mig själv med att fantisera att pappa skulle leva
Årets telefonsamtal: När mamma ringde mig när jag var hos optikern och sa "jag måste berätta en dålig grej" och jag kommer precis ihåg hur jag tänkte "åhnej, andrés cancer har blivit värre" sen chocken som kom när hon berättade vad det var som hade hänt. Tror aldrig jag har skakat så mycket i hela mitt liv
Årets brev: Får bara gröna brev från försäkringskassan. Någon som vill vara brevvän?
Årets nykomlingar: Nykomling och nykomling. Återfick kontakten med min kusin och vi har hunnit hitta på några galenskaper tillsammans
Årets nej: Allt negativt som jag aldrig tycks komma undan
Årets ja: Roadtrip till Danmark. Impulsivt och bra, synd bara med vädret och så vidare
Årets gåva: Andra Stockholmsresan. Flyg, hotel, idol, mat, bio och massa mer. Helt gratis!
Årets misstag: En väldigt konstig sak som jag inte borde ha låtit hända
Årets tråkigaste: Att jag missade nästan hela sommaren på grund av jobb. Dock tog jag ju igen det med Turkiet, Danmark och Cypern. Men ändå
Årets säng-händelse: Hm, inte speciellt roligt får andra.. Men alla gånger jag och Emelie nojade oss i Turkiet. Om jag hade sett oss hade jag dött av skratt
Årets ragg: HemlizZz
Årets fulaste hår: Mitt hår såg förjävligt ut där ett tag. Nu är det i lite bättre skick igen.
Årets tönt: Utnämner alltid mig själv och ska fan göra det igen. För i år har jag blivit lite väl extrem då det gäller vintersportet på TV. Har till exempel i dags läget inbokat för en vecka framåt vilka timmar jag måste titta på tv för att inte missa längdskidor/skidskytte. OS var en pina. Om det skulle släppas en OS-box skulle jag vara den första som köpte den.

Annars kan det tilläggas att 2010 var året som jag tog min Stockholms-oskuld, två gånger dessutom. Tog även tag i det där med att börja övningsköra och var för första gången arbetslös på riktigt sedan studenten. När jag tänker tillbaka på 2010 kommer jag komma ihåg det som resandets år. Umeå otaliga gånger, Turkiet, Danmark, Cypern och Stockholm har hunnits klämmas in. Men utöver det så finns det inte så mycket mer att tillägga.

Jag och Emelie är bäst. Det är konstaterat.

Imorgon har vi ordningsställt en blinddate. Inte för att vi har stora förväntningar att romantiken kommer att flöda, men vi har redan nya kandidater som står på tur. Om det fortsätter i den här takten kommer vi vara tvungna att starta egen firma. Funderar på namnen "The Love Doctors" och "E&E McLovin'" än så länge. Men bara i planneringsstadiet, är viktigt att komma ihåg.

Så om det finns några andra singlar därute som vill använda sig av våra tjänster, så är det bara att slå en pling! Helst tjejer, eftersom att det verkar vara en vara som är svår att finna i denna lilla stad.

Och jag vet att jag är sämst på att uppdatera, men det här kändes som något viktigt att dela med sig av. Det är ju inte varje dag man föder bebisar om man säger så...

Okej, som ni kanske hade märkt så hade jag tagit en inofficiell paus från bloggandet. Men dagar som denna måste man bara få skryta över hur bäst man är. Till att börja med så hade jag innan klockan tolv idag hunnit:

• Vakna (bara det är en bedrift i sig)
• Följt André för att ta prover på sjukhuset
• Skrivit ut papper på biblo
• Fixat pengar
• Bokat möte med en studievägledare på tisdag klockan 11.00
• Bokat möte inför besiktningen av lägenheten på tisdag klockan 15.00
• Gått på stan i en timme (shoppade första julklappen för i år höhö)
• Kommit hem igen

Jag brukar nästan inte ens ha stigit upp vid den tiden? I alla fall så har dagen fortsatt i samma effektiva anda. Har packat sex kartonger, ringt till tele2, rensat alla papper (fy i helvete säger jag bara) och donat lite mer. Nu har jag ett litet problem igen. Jag har bara en flyttkartong kvar, men säkert hundra pocketböcker plus lite mer saker kvar... Det är redan nu dömt att skita sig.

Jag vet inte om ni ser vad det är på bilden, men det är i alla fall plastmuggar. Plastmuggar som försvann för nästan exakt ett år sedan. Jag köpte dem nämligen så att det skulle finnas till när jag fyllde år. Så att jag skulle slippa lite disk efteråt. Men när väl dagen kom så var de spårlöst försvunna och jag blev dumförklarad av flera stycken eftersom att jag nog bara hade tänkt att jag skulle köpa dem och inte gått till verket. Till sist (efter att ha letat igenom både lägenhet och förråd) så gick jag också med på det.

Till idag. Idag hittade jag dem fint instoppade bredvid kastrullerna... Ibland är jag för dum för mitt eget bästa.

Nu har jag sett alla avsnitt av serier som jag var tvungen att se innan helgen. Det är nämligen så att jag och André ska åka till Lakafors på några timmar. Så då måste man ju vara beredd, eller något. Nu ska jag bara duscha och packa och sen är jag redo.

Det jag däremot inte vet är vad jag ska fördriva tiden med under dessa timmar. Spelade klart alla venues på spelet igår, så det känns inte lika lockande idag. Kanske packar någon kartong för att få tiden att gå. Eller så ser jag någon film. Men nu är det i alla fall dags för duschen.

Tänkte att bloggen behövde lite bilder innan jag hoppar i säng. Den första är från några veckor sedan när jag hade köpt mina skor. Tog kort i camen för att kolla min outfit. Ibland tror jag att jag är mer fjortis än vad jag tror...

Den andra bilden är från igår. När jag skulle försöka ta seriösa kort. Och vad är inte mer seriöst än Agnesposen?

Jag har som många gånger förut gett mig själv shoppingförbud. Så det var också det enda jag tänkte på när jag testade kläder på Lindex. "Nej, jag har shoppingförbud. Jag ska inte köpa de här snygga leggingsarna för 99kr..", lät det i min hjärna, som ett band som hade hakat fast sig. Dock så lyckades det faktiskt, för jag kom tomhänt ut ur affären.

Anledningen till att jag ens befann mig i centrum var för att jag skulle köpa plastgafflar på Claes Ohlsons (ja, jag är för lat för att diska och det är alltid bra att ha hemma). Tolv stycken ganska robusta går på femton kronor så det är inte precis något som jag räknar som shopping. Förresten så räknar jag inte något man har köpt på Claes Ohlsons som shopping. Så det var väl därför jag tyckte att det var helt okej att jag kom ut därifrån med en ny lampa som man kan ha på fönsterbrädan (en sådan där smart, så man lätt kan byta ut den till adventsstjärna under juletid) och ett nytt Wii-spel. Jag vet fortfarande inte om jag tycker att jag bröt mot mitt shoppingförbud eller inte...

I alla fall så var spelet ett dåligt Guitar Hero-liknande som inte ens har en ordentlig gitarr. Men det roliga med det är att det har så roliga låtar. Det kom ut 2008, men det gör ändå inte att låtarna är mindre roliga för det. Det är typ nämligen bara sådana låtar man kan och det är typ band som man lyssnar på för en gångs skull. Asroligt! Kunde nästan inte sluta spela idag, bara för att jag ville se vilken låt jag skulle få därnäst. En stor nackdel var dock att man fick ont som fan i handen. Men det kanske bara är för att jag är ovan.

Alltså jag blir lika imponerad över mig själv varje gång jag lyckas få ihop ett sådant här inlägg. Någonting så fjuttigt som en fjäder kan jag skriva hur mycket som helst om. Tror inte ens att jag skulle orka läsa det själv. Därför är det tur att det inte är många som läser min blogg, jag skulle tycka synd om dem i sådana fall. Aja, sånt är livet. Nu borde jag sova eftersom att jag ska upp tidigt imorgon. Ska ta bussen här i från redan halv åtta... Inte tider man är van vid nu för tiden.

Imorgon hade jag tänkt packa väskan och bege mig till Umeå i några dagar. Nu kan jag definitivt säga att det inte kommer att bli så. André har alldeles för dåliga värden (till exempel de vita blodkropparna ska ligga på 4,5 som lägst, men Andrés landar på 0,3) och när de är så här dåliga kan han inte ens få cellgift. Så både jag och mamma är redo på att det kommer att bli en sjukhusvistelse om han får feber. Därför kan jag inte lämna staden.

Om de åker in till Sunderbyn måste jag ta hand om katten. Och jag har också lovat att följa med André till Sunderbyn imorgon. Fem i nio på morgonen kommer taxin och hämtar oss. Senare på eftermiddagen får vi förhoppningsvis åka hem också. Annars dyker nog mamma upp på kvällen så att jag får åka hem. Tycker inte om att vara på sjukhus för länge. Det känns... Obehagligt.

Idag pratade jag med farmor i telefon. Hon frågade om jag hade varit vid graven i helgen. Och jag skäms för att säga det här, men det har jag faktiskt inte.

Jag tänkte faktiskt på det flera gånger per dag, men alltid var det något som var "viktigare" i mitt huvud. Jag tror egentligen att det var så att jag inte orkade helt psykiskt. Kyrkogården är vackrast under alla helgona-helgen, men jag har aldrig förr varit där för att sörja någon under den högtiden. Speciellt inte min pappa.

Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Min fina pappa. Idag hittade jag ett flertal gratulationskort från studenten. Jag hittade kortet jag hade fått av honom. Och att se hans handstil fick hela mig att skälva till.

Han var så fin den dagen. Den tolfte juni tjugohundranio. Han hade kavaj och höll sig nykter hela dagen för min skull. Pappa, som egentligen skulle åkt in den dagen. På något sätt övertalade han poliserna att han skulle få uppleva sin dotters student först. Och vi var så lyckliga tillsammans. Helt ovetandes om att vi bara skulle träffas en gång till.

Fastän jag inte kunde bemästra mina känslor och bege mig till kyrkogården under en sådan jobbig högtid så berättade farmor att det var andra som hade gjort det. När hon hade varit vid graven hade det redan stått fem ljus tända där. Och för det är jag evigt tacksam.

Nu till helgen är det fars dag. Vi får se om jag är stark nog för att avlägga ett besök då. Jag hoppas då det. Jag vill alltid att det ska vara ljus tända för min pappas skull. Det är en fin gest för att visa sin saknad. En saknad som man för den mesta delen håller inom sig.

 

Nu så har vi varit duktiga. Fastän det ser ut som ett bombnedslag i min lägenhet just nu. Tre kartonger är i alla fall färdigpackade, utöver alla som är i förrådet då förstås. De är det bara att lyfta ut. De mindre skåpen över garderoberna är tömda och mina dvd-hyllor lika så. Det räcker väl för idag?

Igår hann jag med allting jag hade tänkt göra till en början. Förutom att diska då, men det visste jag till och med när jag skrev det att jag inte skulle göra. På kvällen blev det inte att börja packa.. Camilla kom och hämtade upp mig, vi hämtade mat på Viking och åkte hem till henne för att bara mysa i några timmar. Jag åt ananas till det sved om läpparna, men gott var det!

Nu sitter jag och väntar på att Camilla ska dyka upp igen. Hon skulle vara här omkring elva idag och så ska hon hjälpa mig att packa lite grand. Jag har gjort i ordning skurvatten och fyra flyttlådor. Så jag tror att jag ska sätta igång nu också. Måste bara göra en packspellista på Spotify. Den måste vara glad, så jag tror att jag ska ta låtar som påminner mig om min tid här i lägenheten..

Nu ska jag alldeles strax klä mig och sätta igång med dagens arbete. Tänkte först fixa lite grand här hemma. Alltså plocka ihop det värsta (men Emelie tog det allra värsta igår, tack) och kanske diska om jag orkar. Sen måste jag åka in till stan. Göra några ärenden (och förhoppningsvis ta mig till Öjebyn också). Sedan få tag på mamma så att jag får några kartonger någon gång. Och sedan sätta igång med packningen. Förhoppningsvis skulle Camilla komma förbi då och hjälpa mig.

Visst ser min dag rolig ut? Har i alla fall möjligtvis ett Umeå-besök inplanerat i slutet av veckan. Så det gäller att ligga i de här dagarna då.

I brist på motivation till att skriva någonting blandat med tristess så bjuder jag i alla fall på trewbilder från i fredags. Vi skulle spela in en video, men det hann aldrig gå så långt. Vi hade i alla fall roligt med mina glasögon som min bror har skaffat åt mig sedan han fick veta att jag har dålig syn. Visst är han omtänksam?

För övrigt så är jag sugen på att köra bil. Skumt.

Ska egentligen skynda mig att tvätta håret nu innan kvart i. Men tänkte att jag skulle uppdatera lite kvickt.

Idag har jag kommit underfund med att jag anser mig själv vara en ganska bra människokännare. Jag genomskådar personer och ibland blir jag lite rädd för mig själv på grund av det. Lina brukar säga att jag vet vad hon tänker innan hon ens har hunnit tänka det själv. Hur läskigt är inte det?

Om det är en bra egenskap är jag inte helt säker på. Okej, det kan vara bra att veta vad det är för människor man beblandar sig med. Men det får också mig själv att känna mig lätt genomskådad. Och det vill jag inte vara. Nog för att jag försöker vara en öppen person som försöker prata ut om alltig som tynger mig så vill jag ändå inte att folk ska känna hela mig. Eller okej, jag vill det. Det är därför jag försöker, men jag har som alltid varit en sådan som håller vissa delar hemligt. Ibland utan att jag ens tänker på det.

Så när jag tänker på att det finns människor runt omkring mig som har genomskådat mig helt får jag en klump i magen. Utan att jag ens egentligen vet varför. För jag har väl inga hemligheter? Inga som jag vet av i alla fall. Jag tror också att klumpen kan bero på att jag nog tycker om tanken av att vara en knepig individ. Jag tycker om tanken på att vara lite speciell.

Inte för att jag tror att jag är speciellt speciell. Jag är ju bara jag liksom. Jag har inga höga tankar på var jag kommer att befinna mig i framtiden och jag tror inte att jag kommer att lyckas med något särskilt. Men på något sätt så viker jag av från mängden. Jag vet inte om det beror på att jag inte dricker alkohol eller vad. För jag kan inte påstå att jag känner mig som alla andra. Och så enkelt är det bara.

Jag är hemma. Så att ni vet.

Det blev några dagar extra i Lakafors men det kändes välbehövligt. Så har övningskört lite grand och byggt mitt första tvåtusenbitars någonsin.

Just nu tar jag igen missad tid med Emelie och med brollan. Förutom att vi inte har något filmförslag så är det mysigt. Och bättre uppdatering än så här blir det nog inte idag.

Jag är bäst. För jag har faktiskt gjort en av grejerna som stod på listan. Och om en halvtimme så sitter jag på bussen på väg in till centrum. Sen om några ynka timmar sitter jag i bilen på väg till Lakafors.

Ja, det är sant. Jag bestämde mig till slut för att bojkotta Halloween och dra till byn istället. Hade faktiskt väldigt många förslag om vad som skulle hända i helgen, men kände att det var lite för jobbigt att välja. Så då sket jag i allt i stället. Men bara för att ni kommer sakna mig mest i helgen så kan ni lyssna på den här låten och tänka på mig istället. Totally awesome, lovar!

Och för er som möjligtvis inte använder er av Spotify kan istället lyssna på den här:

 

Jag kan verkligen inte lägga mig i tid. Hur mycket jag än tänker att jag ska göra det.

Här är i alla fall min att-måste-göra-lista för imorgon:
- Fylla på pengar på telefonen
- Ringa Pite energi
- Bibloteket
- Öppen mottagning

Bara som en liten reminder till mig själv. Annars vet jag att jag kommer att skita i det lik förbannat.

Idag blev jag tvungen att fråga om hjälp med en sak. En sådan viktig sak alltså. Och nej, det är inte så att jag är rädd för att fråga om hjälp utan det är snarare så att jag tycker om att vara oberoende av andra människor.

Så när jag skulle fråga om jag kunde få hjälp med denna sak (vill inte gå in på det i bloggen) försökte jag tänka på det som en helt obefintlig sak. En sak som inte alls skulle kunna flamma upp och bli stor. Men när personen som jag frågade försökte få mig att inse att det faktiskt är en stor grej och att det inte är någonting jag kan komma undan med senare. Så blev det nästan för jobbigt fastän jag visste att det var oumbärligt.

Annars har jag rensat min garderob idag, märktes inte att så mycket försvann. Men helt plötsligt gick alla lådor att stänga mycket lättare. Emelie har redan raffat åt sig en massa och den nästa på listan var mamma. Resten får jag väl skänka till kupan eller något.

Igår så tänkte jag göra en tidig kväll. Så igår så loggade jag ut från alla distraherande sidor ganska snabbt. Men det visade sig på en gång att jag var alldeles för rastlös för att sova. Så istället satt jag och kollade igenom min blogg (läste alla mina briljanta inlägg som faktiskt har haft något värde, inte alla tramsiga som det här till exempel).

Dock nu när jag kollade på Linas blogg så insåg jag ju faktiskt att jag hade hunnit med att lämna en fin kommentar där också. Meningen med den kommentaren var att hon skulle få skratta och för ett ögonblick undra vem det var. Jag vill ändå att hon skulle förstå att det var jag och det tror jag faktiskt att jag lyckades förmedla. I alla fall så såg jag nu att hon hade printat den och delat med sig av, så jag tänkte göra likadant. Måste ju visa vad jag kan hitta på när jag har tråkigt som få och inte känner för att sova.