Jag vet inte mitt egna bästa

Okej, jag vet att jag inte skulle ha gjort så här. Men nu har jag suttit och letat flyg till Los Angeles (igen).. 5800 för billigaste flygresan typ. Och sen bara plus boende då.. Hur jävla tagg blir man inte? Jag blir gaaaalen!

Egentligen så hade jag tänkt skriva ett vettigt inlägg och det är därför jag har hållit mig borta från bloggen den här veckan. För att jag inte har haft något vettigt att säga. Så idag när det kliade i fingrarna för att jag ville dela med mig om hur bra Pretty Little Liars är så blev det ingenting. Men nu kunde jag inte hålla mig längre (eftersom att Emelie antagligen har somnat och inte svarar i telefon)!

Allt jag kan tänka på just nu är LOS ANGELES, LOS ANGELES, LOS ANGELES!

Så grymt taggad så att det inte ens finns ord. Jag måste så dit snart. Om det inte blir det närmsta året så kan ni räkna med en deprimerad shäj. Hähä!

André fyller femton snart

Är helt fantasilös när det gäller Addes födelsedagspresent. Han fyller hela femton år om fyra dagar och jag vill verkligen hitta en bra present åt honom i år! Synd bara att jag är sämst på sådant.. Har aldrig tyckt om att köpa presenter/julklappar åt folk.

Så idag blir det nog att gå en sväng på staden och leta riktigt noga. Jag skulle kunna tänka mig vissa saker, men vi får se hur det blir med det. Jag börjar först klockan fyra så jag har god tid på mig. Tacka gudarna för det!

Blev myndighetsförklarad idag

Lite svar fick jag, men klokare vet jag inte om jag blev.

För en timme sedan kände jag mig mer frustrerad än vad jag kände mig igår och då är det fan illa. Nu har det börjat lätta lite grand och jag har börjat se ljuset vid horisonten, så att säga. Att jag äntligen tillåts vara lite delaktig också, det känns som en lite försenad myndighetsförklaring. Men skönt känns det i alla fall.

För övrigt så verkar det nästan som att jag kommer att få ytterligare två bilar sålda de närmsta dagarna. Om det är någon som har någon invändning mot det så kan den dra åt helvete. För äntligen börjar jag bli av med några! Om jag får bort dessa två så är jag i alla fall äntligen under tvåtalen. Eller, fan det var jag inte. Men då är det ändå tio jämt. Känns ju som ingenting! Som en nål i en höstack ungefär.

Snart tar tålamodet slut

Jag känner att jag bara vill göra som Marissa (Micha Barton) gör i första avsnittet av andra säsongen i O.C. Bara skrika rätt ut åt allting.

Det är så enerverande att inte kunna göra något åt saken heller. Och att inte veta vem det är som bryter mot lagen heller, det hjälper ju inte det hela heller. Är det jag eller är det ni? Jag vet att ni definitivt gör fel, ni stjäl mina saker och det är inte okej. Men att vara oförmögen att kunna göra något åt det tär mig snart isär. Allting blir för mycket till slut, alla dessa "små"saker som kommer från alla möjliga olika håll. Hur fan är det meningen att jag ska kunna stå ut? Hur ska jag kunna hålla ut och bara förväntas ta emot allt utan minsta lilla invändning?

Imorgon hoppas jag att jag i alla fall får några svar på mina frågor. Men att det ska behöva gå så långt. Så ikväll efter jobbet sticker jag till Lakafors för att spendera natten där. Skönt att få lite annat att tänka på och få lätta lite på bördan som tynger mina axlar.

Nu däremot ska jag cykla in till staden för att påbörja arbetsdag nummer två denna vecka.

RSS 2.0