Oförståelse och besvikelse

Det är sånt här som jag har svårt att förstå.

Visst, jag vet att alla människor är olika. Jag vet att alla har olika prioriteringar och olika mål här i livet. Men det här är, enligt mig, att kasta bort sitt liv. Att kasta bort ett liv som är fullt med möjligheter. Och om man inte ser det på det viset kan det snabbt ändras. Man behöver bara hitta en liten glädje i vardagen igen, så känns allt möjligt. Varför ska man inrikta sig på begränsningarna, när möjligheterna är oändliga?

För mig är det orimligt.

Orimligt att låta en banal sak riskera ens hela framtid. För mig är det oförståeligt. Om det bara är för kicken, så finns det ju tusen mer värda sätt att få den på.

Det jag egentligen vill komma till är att jag känner mig tom, orolig, besviken, arg och rädd på samma gång. För denna värld kommer aldrig att sluta chockera mig, fastän jag ibland kan tro att jag har varit med om det mesta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0