what you need to know

Som jag sa igår var kvällen minnesvärd. När jag gick hemifrån var jag på glatt humör och det kändes som att ingenting skulle kunna förstöra det.
Men ack, vad visste jag.
Träffade på en person (förmodligen den enda personen jag kan säga att jag verkligen hatar i hela världen) på vägen. Denna person har fått mig att må så dåligt psykiskt under flera års tid och fastän jag intalar mig själv att hon inte har någon inverkan på mig nu så sitter det fortfarande kvar djupt inom mig. Så efter mitt lilla avbrott kände jag mig bara så jävla arg. Jag vet egentligen inte varför jag var arg. Antingen var det för att personen är så jävla falsk (blir irriterad bara jag tänker på det igen) eller för att jag fortfarande inte vågar säga emot. Jag lyckades säga emot en gång igår dock, men det var ett så mesigt och fjuttigt försök så det var inte konstigt att det inte fungerade. Det är konstigt att hon ska ha en sådan kraft över mig och att jag själv inte vet om det förrän jag står där mitt emot henne.

I alla fall fortsatte jag färden mot Agnes förbannad. Buskarna på vägen fick genomlida x antal slag/sparkar, för min ilska var tvungen att komma ut på något sätt. Väl hos Agnes blev jag på bättre humör och när vi var i Hortlax hade jag nästan glömt bort min irritation helt och hållet.
För att komma till klassfesten då. Det var en rolig kväll, fastän att många killar var frånvarande! Vi skrattade och hade trevligt och det bestämdes direkt att det var tvunget att göras om för alla oss som stannar i Piteå. Glömde tyvärr kameran hemma...